Lilla familjen´s

Saga är sjuk, så jag har premiär-vabbat igår och idag. (Inte för att det är något att vara stolt/glad över men ändå..)
Lilla pluttan kräktes i fredagskväll, fick hög feber på natten och på lördagmorgonen fick hon diarré. Febern höll i sig under lördagen och diarrén likaså.. Som tur var så var hon jättetörstig så hon drack både vanligt vatten och vätskeersättning så vi var inte direkt oroliga för uttorkning.
På söndagen var hon relativt pigg och vi var ute och åkte en sväng, men diarrén höll i sig. Framåt kvällen började hon äta lite, fick i sig lite kyckling och bröd iaf.
På måndagen var vi så modiga att vi åkte och hälsade på mormis och alla djur i stallet. Saga var jättepigg och kunde inte bestämma sig vad som var roligast att titta på: hästarna, hundarna, hönsen eller fåren. Knepigt det där! Vi var där i nästan 2 timmar, riktigt skönt med sol och frisk luft kan jag säga. Men hann inte mer än hem så var det dags för blöjbyte igen..
Igår var det fortfarande samma visa. Diarré. (Men äter ordentligt och dricker fortfarande väldigt bra.) Framåt e.m/kvällen blev hon bara mer och mer förkyld också. Ja varför inte, ta allt på en gång liksom.. Näsan rinner och hon hostar som en tok. När hon skulle sova på kvällen verkade det även som att hon hade ont nånstans för hon sa "ajje" och var jätteledsen. Tänkte direkt på halsfluss eftersom det drabbat en del barn i bekantskapskretsen (iofs inga som vi träffat på ett tag). Natten var hyfsad, hon vaknade ett par gånger av hostan men somnade i min famn rätt fort.
Jag gillar inte att diarrén inte ger med sig så imorse fick vi komma till vårdcentralen. Det var inte alls populärt hos Saga. Doktorn fick inte titta i halsen och knappt lyssna med stetoskopet. Efter lite övertalning kunde doktorn konstatera att hon var fin i öronen, men hade ganska mycket slem i lungorna. Tog en snabbsänka och halsprov. Halsprovet visade ingenting, men sänkan däremot var alldeles för hög. Visade på en kraftig infektion i kroppen. Om detta beror på diarrén eller förkylningen är svårt att veta, men vi fick både slemlösande hostmedicin och antibiotika. Så nu kommer det vara blod, svett och tårar här i huset morgon och kväll, när medicinen ska i, några dagar framöver. Hoppas verkligen att det hjälper!

I lördags natt började Saga kräkas, mådde tipptopp på söndagen för att sen fortsätta kräkas och diarré:a under natten.
Inget dagis för lillpluttan så därför var det dags för LillaFamiljens första VAB (vård av barn), eftersom jag är relativt ny på jobbet så kändes det bättre att Jimmy var hemma med sjuklingen.
Framåt lunchtid på måndagen började jag känna mig orolig i magen, och när jag gick hem vid 14:30 mådde jag riktigt risigt. Hann vara hemma ungefär 10 minuter innan jag var tvungen att springa in på toaletten. Och dit fick jag springa ett tiotal gånger under kvällen. En värre magsjuka har jag nog inte varit med om tror jag faktiskt..
Framåt kvällskvisten fick jag i mig vitpepparkorn och Proviva, då lugnade det äntligen ner sig.
Saga ville dock inte ha något annat än vatten/vätskeersättning, men hon hann knappt få ner det i magen förrän det kom upp igen.
Snälla Jimmy var helt slut som pasade upp på två ynkliga sjuklingar ett tag.
Hela familjen somnade tillslut och vaknade inatt av att Saga var jätteledsen, tillslut fick hon fram: "gicka".. öhh vaa? Hon menade såklart dricka för hon var jättetörstig stackaren. Fick bara dricka lite, och sen somnade hon om för att vakna en stund senare och säga "gicka" igen.. SÖTASTE! Det vattnet fick hon behålla och sov sen hela natten.
På morgonen drack hon lite för mycket vatten på en gång så det kom upp, men sen dess har hon inte kräkts. Har fått i henne lite Proviva, vätskeersättning, vatten, ½ fryst hamburgerbröd (!), några mariekex och lite välling under dagen och nu sover hon gott. Själv mår jag inte illa längre, men magen är inte okej och jag är helt slut i kroppen.

Tyvärr så verkar det vara väldigt smittsamt för både min pappa och Jimmy´s bror Conny ligger sjuka nu och de träffade vi i söndags, så om det är några fler som vi träffat och därmed smittat så ber vi om ursäkt!

Jag har grubblat en del på det här med Saga´s plötsliga utslag och igårkväll bestämde jag mig för att i första hand rådfåga med BVC. Harigt kanske, men jag tar hellre det säkra före det osäkra.
 Imorse började jag att ringa men fick bara konstiga tut hela tiden. (Fick sen höra att det såklart var snön som hade orsakat nåt vajsing på deras ledningar, vad annars?) Ringde då istället till vårdcentralen här i Vendelsö och fick prata med en jättegullig sjuksköterska, berättade sjukdomsförloppet och hur utslagen såg ut. Ojdå, det låter som Scharlakansfeber.. Fick en tid 50 minuter senare. Ringde mamma som såklart ställde upp att följa med som stöd. Klädde på oss, ut och skotta fram bilen och körde i snigelfart. 
Väl på vc tittade doktorn i hals och öron, samt tog blod- & halsprov. (Saga jätteduktig och sa inte ett knyst) Proverna var negativa och vi fick gå hem med diagnosen "envist virus" och ett plåster på fingret. 
Så Linda och Emma, era teorier stämde alldeles utmärkt. Virusprickar!

Pratade med dagis på em och kom överrens om att hon är hemma imorgon med, och om allt är bra och det inte ploppar upp fler prickar så får hon komma dit på torsdag.   

Känns skönt att jag ringde, fick tid direkt och blev tagen på allvar och inte skickades hem med nåt fånigt "avvakta". Som sagt hellre träffar jag (eller Saga då) en gång för mycket än för lite.